Lykke o jag tog oss en sväng till Hallsberg så här på söndagseftermiddagen, tänkte att det kunde vara lite lagom med spänning.
Hon går så fint vid min sida den lilla prinsessan - men stopp!! hallå!! vad är det där för figur....jo det var en lika söt schnauzertjej som minsann kom ända fram till Lykke....lika stora, såg exakt likadan ut...hmm konstigt...varför luktar hon inte hund då...jo kanske för att det var en spegelbild av sig själv hon mötte mitt lilla skäggtroll :)

Fina fotot på Lykke försvann....

Idag åkte hundarna o jag upp till Karlskoga där Maria - kennel Kaspelix - med familj bor.
Njöt av dagen, kaffe, hundar, solen o sällskapet o sen bar jag Maria klippa det som ska köras m maskin så jag kan trimma (jo jag vet att man brukar trimma först...men men) o det kliade nog i Marias fingrar för plötsligt var hon igång o trimmade o jag sa ju inte ett knyst...hi hi
Lilla Lykke så fin hon blev, hon passade på o smaka lite på Marias fingrar o skrek lite o hoppades att nån skulle tycka synd om henne men inte då!! Trimmad o putsad blev hon o jag ska bara dra lite långa strån o kamma ull, så fin så fin min lilla Toute Vitesse I Found A New Baby!!! Pappa är Kaspelix Qut The Crap "Texas" och mamma är ju min "Dixie" Toute Vitesse Amazing-Grace.
Så här blev resultatet, synd bara att vi inte tog nån "före-bild"
Liten Lykke är vääääldigt trött nu...
Tack Maria o Göran för idag - alltid lika skönt o avslappnat att vara i ert paradis!

[Bild]

Tänk att ett sånt här litet skägg kan få en att bli alldeles varm i hjärtat oavsett vad som händer runtomkring!
I veckan har Lykke, Dennis o jag varit på hundläger o haft det fantastiskt bra. Dennis har fått träna alla moment i Lkl1 o så har vi provat spår. Dessutom har han fått positiva erfarenheter av hundmöten utan att bli attackerad - det hoppas jag ska ligga som ett minne i honom.
Lykke har fått vara med på allt, skogen, apellplanen o framför allt har hon blivit hanterad av alla sköna kamrater på lägret.
Trötta o nöjda kom vi hem igår och Dixie har oxå haft en skön vecka med bouvierkompisen Pascal o en kattunge hemma hos min kompis Rose-Maries man Johan - TACK!!

Den här veckan är Dennis, Lykke o jag på läger i Kolja på BM:S Hundtjänst och vi har det fantastiskt bra! Tänk att få kliva upp på morgonen till dukat bord, sitta ner med andra "hundtokiga" människor, för att sedan gå ut på apellplanen eller dom idag ut i spårskogen o bara fokusera på det bästa som finns - mina hundar!!!! Lunchen dukas oxå fram, o fika rar man när behovet påkallar, middagen serveras på kvällen i god gemenskap och allt är bara toppenhärligt!!
Idag var det spårskogen som gällde efter frukost, Dennis o jag har provat att spåra nån gång tidigare men han har inte fattat vitsen med det. Så idag la jag ett kort rakt spår med belöning i spåret o han satt o såg när jag gick iväg - sen tillbaka utan att låta spåret vila o på så sätt utnyttja retningen/dragningen han fick när han såg mig gå iväg. Och tänka sig!! Polletten trillade ner o han började använda nosen o spåra!! YEY!!!!
Lykke fick testa att springa efter mig i blåbärsriset o upptäcka nya dofter o underlag. Strax låg båda o sussade sött i bilen medan matte drack kaffe! På eftermiddagen tränade vi lite ställande under gång m Dennis o Lykke fick träna att följa mig uran koppel.
Nu slocknar vi alla tre strax nöjda efter dagen!!

Idag har lilla Hedvig flyttat till sin nya familj och vi önskar henne o Stefan o Marie lycka till o jag hoppas ni kommer att njuta av många härliga år tillsammans!
Hedvig är - som alla Dixies barn - en dam med bestämda åsikter men oxå vääääldigt kelig o gosig!
Vi har haft några familjer på besök i vandrahemmet, www.boifridhem.se , där ett av barnen hade haft en väldigt traumatisk upplevelse när han var ca två år. Pojken hade blivit omringad av lösspringande hundar som ville ta hans smörgås och - förståeligt nog - var han nu väldigt rädd för hundar i alla former. Han vägrade komma ut o hälsa på hundarna o trots att hans kusiner lekte o kelade med valparna, så ville han inte komma ut utan ville bestämt åka hem!
Andra dagen de var här så kom han försiktigt ut på trappen med sin mamma när enbart valparna var ute o sa att nu ville han hälsa....min lilla Lykke låg så stilla så stilla o lät sig försiktigt klappas av pojken som strålade av lycka blandat med stolthet över att ha kommit över den där spärren som hindrat honom! Sen sa han: vi borde åka hit oftare!!! Om man inte smälter då så vet jag inte vad som kan röra ens hjärta!! Nästa morgon kom han frimodigt ut o ville träna Dixie - som var kopplad - så jag visade hur han skulle visa med handen SITT/LIGG! Gissa om han strålade när Dixie lydde hans kommandon! Mamman sa sedan: era hundar har ju botat hans hundrädsla!!!
Oj oj oj gissa om mattes hjärta svällde av glädje o stolthet!
Det är ett minne jag kommer att bära med mig med glädje!
Samtidigt så vill jag rikta en uppmaning till er hundägare - ha inte era hundar lösa, inte ens om du tycker du har full koll, rätt som det är sticker hunden iväg på en retning som du inte förutsett o det kan sluta i katastrof!!!

Det har varit alldeles för mycket fokus på valparna låter mamma Dixie hälsa! Så jag får väl bjuda på en bild på nyklippta lilla morsan då!
Sitter så fint vid fikabordet o väntar o hoppas på en bullbit.

Så roligt när jag får rapporter från mina valpköpare om hur det går! Tack!
Idag är det Eva som skickat fina bilder på sin Benny - Toute Vitesse Tiger Rag